Hoppet är de sista som överger en brukar man säga. Då undrar jag när fan är det dax för det att överge en då ?!
Jag vill ju så gärna men jag vet ju redan hur allting urartar, är det p.g.a. omognad eller är det helt enkelt bara bristande kommunikation. Jag försöker lyssna och förstå men frågan är,
försöker du !?
Fan vad det vore skönt med en on/off knapp.
/C
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja det sägs ju det...
Tyvärr!?? ...är det nog så att det inte överger en :S på gott & ont.
Om du nu säger att du redan vet hur allting urartar... har du inte då redan gjort det till en självuppfyllande profetia?!! (Omedvetet)
Kan nog vara en kombination av båda... men det vet ni nog bäst själv.
Jag tror faktiskt att ni gör det... men ger ni varandra feedback... så ni vet att den andre har lyssnat och förstått vad det var du menade... det är viktigt... om ni nu vill få det att fungera.
Kan förstå att du tycker det... sådan har vi alla velat ha vid något tillfälle :-P
VIKTIGT *IMHO*
Först av allt så måste ni våga... våga förlora fotfästet för en stund... för att sedan kunna sväva...
- Kommunicera och ge feedback
- Var ärliga mot varandra (låt det gamla vara, det är historia som ni inte kan ändra, även om ni skulle vilja)
- Respektera varandra
- Visa tillit till varandra
- Visa varandra uppskattning
Blir ni arga, sårade eller irriterade på den andre... säg inget dumt som ni sedan ångrar... det skapar bara en negativ spiral... säg ifrån att du är "ledsen" nu och behöver lite ensam tid..
När du är "ledsen"... skriv ner dina känslor och tankar i ett block eller något.
När du sedan är lugn, läs igenom vad du skrivit och sätt er sedan ner i lugn och ro och tala igenom saken.
Lycka till & var rädda om varandra!
Puss på er båda!!
Skicka en kommentar